Pepparkaksbak

Brända pepparkakor

Tänkte att A och jag skulle ha en liten mysig Mor-och-Dotter-stund, ni vet, en sån där härlig mysig stund då vi pysslar och har mysigt tillsammans. Hmmm, baka pepparkakor, det blir nog precis lagom. HA, tji fick jag!











För det första så fick jag mer eller mindre tvinga ner A till köket, hon hade lite viktigare saker för sig, påstod hon. (Det är inte klokt så många viktiga saker en 13-åring kan ha för sig. Sen när man frågar vad de gjort idag eller vad de lärt sig i skolan idag blir svaret nästan alltid; Inget! )
Men till sist offrade hon sig för sin moder, snällt värre!!!





Vi kom väl igång med baket och hade faktiskt riktigt trevligt när en säkring gick! (sånt händer aldrig annars här, men nu så...) Det var förstås när ugnen var igång, men inte helt varm än. Gubben fixade säkringen, men då hade jag fibblat med spisens knappar så att den hamnat i något skumt stand-by-läge och ville inte bli varmare.


























Asch då, in med pepparkakorna iallafall, jag menar...man får väl baka dem lite längre då, tänkte jag. Gissa om de blev feta???








Sen fibblade jag mer med spisen och lyckades få upp värmen till sist, och kolla på resultatet då!






A och jag fick oss iallafall ett riktigt gott skratt...medans vi vädrade ut huset från stanken från de brända pepparkakorna!


Vi får nog göra ett försök en annan kväll, annars får det väl bli 'köbe-kagor'.


Ha en riktigt trevlig torsdag

önskar Lydia.